Nu när det börjar bli väldigt mörkt kvällstid och då jag skrittar till och från min hoppträning i riktigt bäcksvart mörker tycker jag att det är extra viktigt att bilisterna bländar av sina helljus då de möter oss ryttare. Att komma skrittandes längs vägkanten med ett djupt dike på sin högra sida och bilarna susandes förbi på vänstra sidan, bara det är nog mycket för en häst att hålla koll på i bäcksvart mörker. Men när sedan en bil kommer mötande mot oss med helljusen på, det blir så blänande både för häst och ryttare att jag flera gånger känt att Shakiro varit påväg att göra en helomvändning just för att han inte ser vart han ska ta vägen. Det starka ljuset blir som en solid vägg farande mot oss och den smala väggren man går på går längre inte att se i det bländade ljuset. Det blir som att gå i blindo. Ännu värre är det att flera inte heller saktar ner eller ens lättar på gasen utan fortsätter i samma susande hastighet. Inte direkt konstigt att denna ljusvägg i så höghastighet ses som en närmande kollision för hästen.


Så jag vill helt enkelt idag tilldela en hiss till både de bilister som sänker farten vid möte av ett ekipage men framför allt en hiss till de som bländar av sina helljus. Jag brukar sträcka ut armen och vinka upp och ned då de inte bländat av, och jag är mycket tacksam till de bilister som faktiskt förstår min vink och då samma sekund blädar av sina helljus. Jag hoppas att de kommer ihåg det till nästa gånge de möter ett ekipage utan att ens behöva vinka :)

Red en sväng på Calle idag som vanligt. I tisdags när jag red tog jag hackamoret och det funkade ju bra. Så jag tänkte att jag tog det igen. Jag har försökt hålls mig lite borta ifrån det där hackamoret eftersom senast då jag red på det så hoppade Calle till för en gren bakom honom, detta ledde till mycket kraft för hacket och kindkedjan gick av. Detta ledde ju då till min avramling då jag var öm i ryggen i flera dagar.
Då jag funderar på om jag ska testa rida på hackamoret igen så finns alltid tänken där, "Tänk om det går sönder igen" Men eftersom det funkade bra i tisdags så tog jag det självklart idag med.

Det funkade kanon bra tills vi var på sista biten hemåt. Avtravning och slutligen avskrittningsbiten hemmåt. Vi korsade stora vägen som vanligt och strax efter att vi kommit ner i skogen igen på andra sidan så brummar en lastbil förbi bakom oss. Jag tyckte inte att Calle borde bli rädd eftersom vi kommit ifrån vägen en liten bit. Men han började skutta och tyckte det var otäckt bakåt. Helt förståligt, men rätt som det var så small läderremmen på kindkedjan av igen. Och denna gången satt jag på ryggen. Calle blev rädd och chockad av att hacket plötsligt small av och satt av i galopp på stigen hemåt. Så där satt jag i full galopp på en häst utan träns!
Som vanligt hinner man tänka en massa tankar. Funderade först på om man skulle förstöka ta sig av, men sekunden senare gick det alldeles för fort och jag tänkte på ridskolechefen hemma i Sundsvall som hoppas av sin skenande häst och till följd bröt bägge benen. Så Nej tack!
Hann även tänka att "Ska jag hålla i mig hela vägen hem då eller hur ska jag göra?"

Så där satt jag i full galopp utan träns. Testade dra lite i luggen men då gick det bara fortare. Som tur var räddade käkremmen mig även denna gång! Det ändå som satt kvar av tränset var käkremmen runt halsen. Så jag tog tag i den, drog och ropade samtidigt ptrroo lite lugnande. Och sakta men säkert började han sakta av och slutligen till kort trav då jag skynda mig att hoppa av och hålla fast honom. Sen fick jag lite provisoriskt linda tyglarna runt nosen och prommenera resten av biten hem. Var otroligt tacksam i detta läge att han är en kille som gillar att sakta av, men trodde faktiskt inte att han skulle göra det i detta chockade skede, men han stannade.

Det var riktigt läskigt det var att dundra fram i full galopp utan träns och helt utan kontroll.
Hädan efter blir det bett iaf. Riktiga grejer som sitter fast!

Så jag passar på att slänga in en diss på läder som inte håller som det ska!
Det är faktiskt tredje gången jag är med om att en hackamore går av. Och när kindremmen går av, då flyger hela tränset, det vilar ju bara runt nosen.