Hoppträning på gång strax! Ska bli superskoj som vanlig ;)

   

God Jul på er alla underbara bloggläsare!! :D

Nu är jag otroligt spänd på att få höra vad ni alla fick för fint i julklapp, so tell me! :D
Själv fick jag en jättefin skjorta, kofta, pengar, ett halsband, ögonskugga och lite smått och gott. I hästväg fick jag faktiskt endast ett presentkort detta år, men det kan bero på att jag önskade mig allt för dyra hästgrejer i år :P  
Presentkortet fick jag av pappa och det är hos Hööks, så nu vankas det ländtäcke i ull! :D Dagens planer var att åka till Birsta köpcentrum på mellandagsrea, men dem hade stängt idag, och så även Hööks så det fick bli en ridtur istället. Red en liten sväng längs vägarna idag då alla bilister ändå sitter hemma och städar och vilar upp sig. Jag blir verkligen så stolt över hur fin och underbar häst jag har och jag uppskattar honom verkligen mer och mer för varje dag. Underlaget på vägarna var kanonfint, jämn och välkramad snö, perfekt stöddämpning. Så vi rullade på i både trav och galopp på vägkanten och då en bil kom mötandes sakta jag bara av till skritt och fortsatte sedan i det tidigare tempot. Han har blivit så himla fin med bilar :)

På stallgången tog jag av honom tränset och där stod han helt fint och stilla under tiden jag tog av sadel, benskydd osv, sänkte snällt huvudet så jag kunde trä på fleecetäcket då det är ihopsytt fram och stod så lugnt och behagligt under hela tiden, då man till slut slängt på vintertäcket och allt och öppnar dörren då han själv går ut i hagen :)

Imorron blir det en snabb sväng på Hööks, förhoppningsvis så roffa åt sig ett ländtäcke och sedan bär det av till farmor och farfar för att äta julmat och byta lite julklappar med dem och kusinen :)



Shakke och raggarluggen ;)
Han gillar att se lite lost ut btw

     

Det är så himla skönt att få vara hemma igen. Att få sova i sin egen säng, krama sin lilla katt, äta middag med famlijen och få umgås med min underbara häst! ♥

Igårkväll var det hoppträning den vanliga tiden kl 18:30 och eftersom jag är hemma nu under jullovet så var träningen min! :D Det var 25 minus ute och det är ca 10 min skrittväg till min hopptränares gård, så det var fleecetröjan och massa lager på.  Han har blivit så himla duktig att gå efter vägar och möta bilar nu för tiden! Förr småhoppade han när bilarna passerade och tyckte det var väldigt otäckt, och nu bryr han sig inte ens, så himla skönt och kul! :)

Från början av träningen var Shakiro väldigt stel, seg och inte alls nå mjuk och lätt att jobba med. Jag blev nästan bekymrad och började undra vad som hänt med honom, hur mycket han tappat när inte jag varit hemma och vad mamma och lillasyster egentligen gjort med honom. Men så fort vi började jobba i galopp över ett litet räcke och lägga volter så släppte allting och han kändes precis som vanligt igen. Antar att även 25 minusgrader kan göra en lite stel och motvillig :P  Hoppträningen bestod av småhinder på volt och en tvåkombination med galoppbom och travbommar in. Detta höjdes på slutet upp och Shakiro kändes riktigt riktigt på topp. Eftersom jag inte har hoppat på 7 veckor, senast jag var hemma och tävlade Klubbmästerskapet på Shakke så förstod min tränare min hoppabstinens och höjde upp till mig på slutet. Och inte så lite heller, låg först på 110 cm och det tyckte jag kändes bra och lagomt. Hoppade det två ggr sen höjde hon upp till 125 cm och sa åt mig att hoppa. Jag försökte fråga två gånger om vi verkligen skulle klara det men jag blev avbruten med orden RIID, HÅLL HONOM RAK, så det var bara att lyda. Detta blev nämligen höjdrekord för oss :P

Gud vad mycket text, förlåt så mycket. Men han kändes otroligt fin och på slutet blev han så mjuk i kroppen och halsen att jag istället fick sitta och parera så han inte skulle vingla eller gå och vaja med huvudet :P



25 minusgrader :P

               
Skulle torka mig på handduken, men den var smått frusen minst sagt :P

Äntligen har jag jullov och är jag hemma hos familjen i Sundsvall igen! :)

Resan hem igår gick sidådär, men är samtidigt glad att det inte gick värre.
Jag och Frida åkte tåg från Leksand till Sundsvall med Tåg i Bergslagen/Tågkompaniet och SJ sista biten. Jag hatar att resa pga av åksjuka, det ska erkännas. Så jag var jätteorolig inför resan i snöstormen, med risk för inställda tåg och få åka buss istället.Så jag är glad att det gick så pass smärtpritt ändå.

Kl 11:09 började jag och Frida resan från Leksand mot Sundsvall. Vi hann komma en mil med det första tåget innan vi blev stående i Gagnef pga signalfel. En bra början redan efter en mil av 35 x) Efter en stunds väntan var signalfelet åtgärdat och vi kunde fortsätta mot Borlänge. Detta resulterade i en försening där vi i vanliga fall har 40 min till nästa tåg vidare mot Gävle, men som vi nu fick skynda oss till och han precis sätta oss innan vi åkte.

Tåget mellan Borlänge och Gävle lufsade på bra och allt flöt på. Kom fram till Gävle station och hade där 20 min tills nästa tåg x2000 skulle komma från stockholm som vi då skulle hoppa på upp mot Sundsvall. Vi han inte mer än sätta oss på en bänk i det ovanligt fulla väntsalen på Gävles station förrens dem sa i högtalarna att tåget var ca 15-20 min försenat. Sure det var väl lugnt. Ca 10 min efter detta sa dem plötsligt att tåget skulle bli en hel timma sent! Så hurra för oss, där fick vi sitta på stationen och vänta glatt en timme. Vist det var väl inte det roligaste att sitta där rätt upp och ner, men jag hade ju Frida, och stort tack till min lilla korrespondent Cissi som satt hemma i sundsvall och höll mig uppdaterad med SJ's hemsida. Anledning till förseningen var ett lokfel. Efter en timme kom tåget precis som det skulle och vi gick ombord och tog plats. Eftersom jag inte kan sitta baklänges på tåg, återigen åksjukan så hade jag specifikt fått bokat en plats framlänges. Jag satte mig på min plats så nöjd så och fick då höra att det var fel på loket fram, så därför skulle de nu köra till något de kallar triangeln och vända hela tåget så att loket bak skulle köra istället. Vilket betyder att de som satt baklänges nu fick åka framlånges. HURRA!! xD Inte min dag det där. Tjejen som klippte biljetterna var kanonsnäll och fixade två lediga framåtplatser till både mig och Frida bredvid varandra, kanonsnällt! Och sedan lyckades jag även sova en stund, var länge sedan det hände på tåg :)

För att sammanfatta detta långa inlägg, vist alla klagar på SJ och deras förseningar. Och självklart var det inte kul att komma hem 1 h 40 min senare än vad man väntat sig. Men jag är otroligt glad att det inte blev buss i 35 mil. Och trotsallt så berodde förseningarna på signalfel och lokfel och inte på snön! Vilket faktiskt bådar gott tills jag ska åka tillbaka igen i januari.
Men jag vågar inte hoppas, och jag ska dessutom åka själv då, ingen Frida.

Hööks är en hästbutik som har allt och ligger om man man har tur rätt nära där man bor.
Jag tycker allt för många klagar på Hööks. Att dom kopierar de dyrare märkena, att de säljer dåliga saker och att det inte är lika snyggt och hög status på tävlingar.
Vist dem har inte de bästa lädret alltid i sina träns, men deras kläder är det inget fel på!

Här följer därför lite vintermys från Hööks :)
Alla bilder är länkade!

                                                                                                      

Såg nyss denna mysiga tröja från Kingland. Jag brukar inte prata så mycket om Kingslandkläder. Jag tycker hela grejen är så otrolig hypad, främst av ponnytjejer. Men denna tröja måste jag faktiskt säga såg himla vintrig och mysig ut! :)

Red en sväng på Calle idag som vanligt. I tisdags när jag red tog jag hackamoret och det funkade ju bra. Så jag tänkte att jag tog det igen. Jag har försökt hålls mig lite borta ifrån det där hackamoret eftersom senast då jag red på det så hoppade Calle till för en gren bakom honom, detta ledde till mycket kraft för hacket och kindkedjan gick av. Detta ledde ju då till min avramling då jag var öm i ryggen i flera dagar.
Då jag funderar på om jag ska testa rida på hackamoret igen så finns alltid tänken där, "Tänk om det går sönder igen" Men eftersom det funkade bra i tisdags så tog jag det självklart idag med.

Det funkade kanon bra tills vi var på sista biten hemåt. Avtravning och slutligen avskrittningsbiten hemmåt. Vi korsade stora vägen som vanligt och strax efter att vi kommit ner i skogen igen på andra sidan så brummar en lastbil förbi bakom oss. Jag tyckte inte att Calle borde bli rädd eftersom vi kommit ifrån vägen en liten bit. Men han började skutta och tyckte det var otäckt bakåt. Helt förståligt, men rätt som det var så small läderremmen på kindkedjan av igen. Och denna gången satt jag på ryggen. Calle blev rädd och chockad av att hacket plötsligt small av och satt av i galopp på stigen hemåt. Så där satt jag i full galopp på en häst utan träns!
Som vanligt hinner man tänka en massa tankar. Funderade först på om man skulle förstöka ta sig av, men sekunden senare gick det alldeles för fort och jag tänkte på ridskolechefen hemma i Sundsvall som hoppas av sin skenande häst och till följd bröt bägge benen. Så Nej tack!
Hann även tänka att "Ska jag hålla i mig hela vägen hem då eller hur ska jag göra?"

Så där satt jag i full galopp utan träns. Testade dra lite i luggen men då gick det bara fortare. Som tur var räddade käkremmen mig även denna gång! Det ändå som satt kvar av tränset var käkremmen runt halsen. Så jag tog tag i den, drog och ropade samtidigt ptrroo lite lugnande. Och sakta men säkert började han sakta av och slutligen till kort trav då jag skynda mig att hoppa av och hålla fast honom. Sen fick jag lite provisoriskt linda tyglarna runt nosen och prommenera resten av biten hem. Var otroligt tacksam i detta läge att han är en kille som gillar att sakta av, men trodde faktiskt inte att han skulle göra det i detta chockade skede, men han stannade.

Det var riktigt läskigt det var att dundra fram i full galopp utan träns och helt utan kontroll.
Hädan efter blir det bett iaf. Riktiga grejer som sitter fast!

Så jag passar på att slänga in en diss på läder som inte håller som det ska!
Det är faktiskt tredje gången jag är med om att en hackamore går av. Och när kindremmen går av, då flyger hela tränset, det vilar ju bara runt nosen.