Usch så det svider att vara tillbaka i Leksand igen. Eller det är väl inte direkt Leksand som svider utan snarare att åka ifrån allt hemma och lämnat det bakom sig igen. Detta var fjärde gången jag var hemma sedan augusti, och det blir bara svårare och svårare att åka tillbaka igen. Nu är det som tur var bara påsklovet kvar innan utbildningen är slut, så jag behöver bara genomgå det här svåra att lämna allt och kliva på tåget en gång till, och en gång till borde jag väl klara..eller?
Det är absolut inget fel på varken Leksand eller skolan, missförstå mig inte så. Jag trivs kanonbra på skolan, men längtan hem och saknaden efter det jag lämnat hemma är verkligen tung =/

Lovet har som vanligt varit underbart. Umgåts med familjen, ridit och tränat min älskade häst Shakiro och spenderat varje natt tillsammans med min lilla katt Spookie. Helt underbart!